ALLASJULIA

Ja. mina vänner! I'm home! Ska berätta om hela veckan för er men innan det ska jag tacka för de komentarer jag fått, fina ni är! Okej, tar dag för dag. (Läs mycket nu för i slutet händer en grej)

Dag 1: 16:00 möts jag, Ebba och Vendela vid t-centralen och åker till stavsnäs i Ebbas cadilac. Där blir vi upphämtade av båten som Vendela har. Sen kom vi fram till runmarö, packade upp och kollade runt i deras hus. (dom har 5 m i tak!!!)

Dag 2: första seglardagen. Vi blir presenterade för alla ledare och så och jag, Ebba och Vendela hamnar i nybörjargruppen för optimistjollar. 3 timmar senare flyttas vi upp för att segla stilljollar. Vi är sjukt duktiga, huh? Hahahahaha :)
Sen börjar de regna och allting. Vi kommer hem alldeles dyngsura och kalla. Vi lovade att vi aldrig mer skulle sätta foten på en segelbåt igen

Dag 3: en fortsättningsdag, vi repeterar lite. Jag, E och V träffar nya kompisar. Linnea och Ina heter dom. Sen så får vi lära känna några småpojkar i gruppen också. Ps. Linnea är modell. Hon skulle först vara med i Elite och typ få jobb i milano i 3 år och så, men hon sa nej till dom och är nu med i stockholmsgruppen. På vilken skala ligger den framgången från 1-10? 11 typ!

Dag 4: Vi övar på kappseglingen som vi ska ha sista dagen. Sen förbereder vi ossför långseglingen runt i skärgården.

Dag 5: vi har långsegling och det är heeeeeeelt vindstilla. Sen kommer vi fram till en ö och alla hoppar från klippan och badar i det iskalla vattnet.

Dag 6: avslutningsdagen. Vi delas upp i grupper för kappseglingen. Jag, Vendela, B.J och Olle kommer i samma båt. Jag tar hand om focken nungefär hela tiden. VI kommer sist pågrund av att Olle fick bommen i huvudet och var tvungen att åka in. Så jag fick bli styrman och vi vägrade deltaga mer så jag lade till vid bryggan och sen när jag skulle fixa någonting (kommer inte ihåg vad) får jag bommen i huvudet. Rakt i bakhuvudet. Först käner jag inte riktigt något konsitgt.

Men sen blir allt suddigt och jag kan inte stå upp så Vendela och Axel (BJ) ropar på Vendelas pappa och Ledar-björn så dom släpar av mig från bryggan för jag själv inte typ kan gå. Sen så kommer jga inte riktigt ihåg allt. Men jag typ ser lite suddigt hur halva Sverige står runt mig och ställer en massa frågor. Samtidigt som jag försöker mumla fram svar hör jag i bakgrunden: det är helt klart hjänskakning. Sen kommer jga inte ihåg mer, men sen så ser jag hur en massa neon-gula/orangea/neon-gröna ambulansmänniskor kommer fram till mig.

Dom ställer en massa frågor tror jag för tt se att jag var vaken. Sen läggs jag på en bår och spänns fast med 396483254 remmar. Sen så försvinner jga igen och märker sen att de blåser mycket. Då ska jag alltså åka ambulanshelikopter till Astrid Lindgrens sjukhus. Jag får en såndär klämma på fingret ine i hellikoptern och en grej på överarmen och den största kragen till nacken. Sen efter vad som kändes som en evighet kommer vi fram till Astrid Lindgrens och ja ser pappa där. Då typ brister allt och jag börjar störtgrina.

Sen rullas jag in på akuten och får sån där grej på handen. (Ni ska veta att bedövningssalvan verkligen BEVÖDAR, jag kände typ ingenting). Sen får jag en massa alvedoner och sånt. Och jag rullas till röntgen. Sen får jag ett rum där jag ligger helt platt, utan att kunna röra på mig, med en enorm krage som skaver i 4 timmar. Sen kommer dom och säga att det inte är någon hjärnskakning men att jag verklgen ska hålla koll ifall något händer.

Så klockan 9-10 får jag åka hem och äta. Sen går jag och lägger mig och sover jättelänge.
Så idag har jag haft lagom mycket smärta i nacken/huvudet. Proppat i mig vattenmelon och smoothie. Nu ska jag äta chicken tikka masala och kolla TV. Lite ben&jerry's kan nog slinka ner också.

Så nu har man vart nära hjärnskakning, åkt ambulanshelikopter och alltså kryssat över ännu en grej på "Innan jag dör-listan". Goodbye!